besvikelse, ilska, tårar?

Det är många ord som kan beskriva någons bortgång, men är det verkligen rätt utav folk att bestämma att dem ej vill leva längre?

Med söner, döttrar, släkt och vänner som blir lämnade kvar med tomma hål dem aldrig kan fylla, med frågor dem aldrig får svar på.

Jag blir så besviken, så arg och så ledsen. vet ej om jag ska skratta eller gråta, skrika eller gråta. Det är inte okej att göra så mot oss som står kvar, speciellt dem som kämpat i livet för att hjälpa dem som mått dåligt och haft problem.

Men nu är det gjort, människa efter människa i min närhet som tror dem har makten själva att bestämma sig för att lämna oss. men nu är det gjort och ni kommer aldrig tillbaka

vila nu i frid, för det kommer våra hjärtan inte göra.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:






RSS 2.0